hallå! ganska trött nu faktiskt efter en lång dag. jag har lite skrivtorka nu också märker jag.
heter dt ens så? aja, angående dt förra inlägget så fick jag en smart kommentar från venus
som gav ett tips på vad man ska göra med flörtande sliskiga somaliska män:
ignonera de så gott du kan, och helst ska du låtsas att du inte kommer från samma land
som de. hahaha dumma mig som inte tänkte på dt innan. tack venus, dags att köra på dt!

läste ett inlägg på ultrabloggerskans blogg om kvinnor och vilka ideal man har på oss och
främst, vilka ideal vi har på oss själva. dt är helt galet vad tjejer får gå igenom för att vara den
absolut bästa och mest perfekta kvinnan. jag fattar bara inte hur de orkar?
jag skulle aldrig kunna vara en sådan som vaknar en timma tidigare för att sminka sig, ta på
sig den mest perfektaste outfiten, dra till skolan med MVGna droppande hela tiden, dra till
jobbet efter dt, tjäna storkovan, träna på värsta stället och vara superhälsosam, sen på kvällen
vara värsta sociala grejjen som ska känna allt och alla, dra på fester och ha drömprinsen som
pojkvän. hur pallar man? jag måste bara säga: jag beundrar de som kan vara den perfekta
flickvännen, systern, vännen, eleven och what ever. men jag tycker också att dt inte alls är dt
rätta sättet speciellt om du är en tonåring som växer. man måste hinna ha sitt barnliv ju som
sagt, med larviga stunder med kompisarna, få bryta ihop ibland och äta onyttigt då och då.

jag är långt ifrån den tjejen. och jag vill inte närma mig dt någonstans. jag är nöjd och jag

vet att jag inte orkar vara så. helst kämpar jag inom ett områden eller så, vi har hela livet

på oss ju. så bara för att jag inte orkar sminka mig på mornarna och äter sallad efter sallad

så betyder dt inte att jag är mindre bra alls. jag är jättebra. så dt så!